Ny rapport om självförsörjningen och utanförskap.
Under senare år har utanförskap och individers självförsörjning kommit upp på agendan och diskuterats. Att inte kunna försörja sig och inte känna att man kan bidra till samhället är förknippat med både fysisk och psykisk ohälsa för individen och tenderar att gå i arv. Självförsörjning är också viktigt för offentliga finanserna eftersom det påverkar både utgiftssidan och intäktssidan av den offentliga sektorns budget. För att kunna åtgärda utanförskap är det viktigt att ha kunskap om hur utbrett utanförskapet, hur det förändras och ser ut över såväl inkomstfördelningen som över livscykeln. Ett sätt att mäta utanförskap är förmågan att försörja sig själv.
I denna rapport jämförs olika mått på självförsörjning och hur grad av självförsörjning utvecklats över tid och livscykel samt beroende på geografiskt ursprung och vistelsetid i Sverige i syfte att öka kunskapen om hur grad av självförsörjning ser ut och förändrats över tid. För att göra detta används detaljerad statistik över hela befolkningen i Sverige.
Självförsörjningsgraden har förbättrats sedan 2016 och betydligt fler var självförsörjande 2021 än 2016. Dock har beroendet av det offentliga för försörjningen ökat bland de som inte är självförsörjande. Det finns även tecken på att välfärdsstatens omfördelande roll över livscykeln har minskat över tid, både i yngre och äldre åldrar. Vidare är självförsörjningsgraden lägre för individer födda utanför Sverige men ökar ju längre tid de vistats i Sverige.
Författare: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Ratio
Om författaren
Åsa Hansson är docent i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet och Ratio. Åsa har ägnat större delen av sin forskning åt skatteforskning och hur skatter påverkar individers och företags beteende och ekonomin i stort. Åsa har ett stort intresse för faktisk finanspolitik och har varit ledamot i flera skatteutredningar både i Sverige och Danmark. Hon har även varit ledamot i Finanspolitiska rådet och är nu ledamot i Skatteverkets och Tillväxtanalys vetenskapliga råd. Under de senaste åren har hon skrivit en rad rapporter om hur skattesystemet bör reformeras för att vara konkurrenskraftigt i en global och digital värld och även deltagit i ett EU projekt om hur olika transfereringar påverkar incitamenten att arbeta.