Regelförenkling har seglat upp som en av de mest angelägna frågorna för både svenskt och europeiskt näringsliv. Byråkrati och krångliga regelverk utgör ett påtagligt hinder för företagens tillväxt – i paritet med kompetensbrist. I Skandinaviska Policyinstitutets senaste rapport ges konkreta förslag för hur arbetet med regelförenkling kan utvecklas för att minska regelbördan för svenska företag.
Rapporten Regelförenkling för företag har som syfte att kunna vara ett stöd i etableringen av Förenklingsrådet, som har i uppdrag att analysera, prioritera och föreslå regelförenklingar för regeringen. Rapporten fungerar som ett kunskapsunderlag i med utblick mot hur ett systematiskt förenklingsarbete kan utformas för den befintliga stocken av regler som svenska företag möter. Fokus ligger på reglers påverkan på konkurrenskraft, innovation och affärsmodeller – tre nyckelfaktorer för ett levande näringsliv som är grunden för Förenklingsrådets uppdrag. En viktig utgångspunkt i rapporten är svenska företags konkurrensförutsättningar på EU:s inre marknad.
– Regelbördan är inte längre bara ett irritationsmoment, den är ett växande tillväxthinder. EU:s nya “konkurrenskraftskompass” pekar ut överreglering som ett av Europas största strukturella problem. Sverige är inget undantag – enligt Tillväxtverket motsvarar företagens regelkostnader cirka 6 procent av BNP. Förenklingsrådet kan spela en nyckelroll i att vända den utvecklingen, säger Lars Pettersson, Policyinstitutets forskningsledare och en av författarna till rapporten.
EU:s inre marknad är en avgörande plattform för svenska och europeiska företags konkurrenskraft. Därför är det positivt att både EU och den svenska regeringen nu prioriterar arbetet med att minska regelbördan för företag. Författarna menar att dagens insatser ofta fokuserar på att minska administrativa rapporteringskrav är långt ifrån tillräckliga. Ett verkligt förenklingsarbete kräver att man vågar ifrågasätta regelverkens existensberättigande, respekterar subsidiaritetsprincipen och sätta stopp för överimplementering.
Som stöd föreslår rapporten ett konkret metodverktyg som är en förenklad multikriterieanalys med sju centrala frågor som kan användas för att bedöma hur en regel påverkar företagens möjlighet att konkurrera, förnya och växa.
– För att förenklingsarbetet ska bli effektivt krävs inte bara god vilja. Det behövs rätt metodik, rätt kompetens och ett helhetsperspektiv. Förenklingsrådet måste kunna bedöma både enskilda regler och hur regelverken samverkar, med fokus på faktiska konsekvenser för företagens vardag, säger Johan Eklund, VD för Policyinstitutet och en av författarna till rapporten.
Rapporten är ett forskningsarbete som genomförts på uppdrag av Tillväxtverket och kommer att presenteras för Förenklingsrådet den 14 april.
Den 15 maj bjuder vi in till webbinarium där vi diskuterar rapportens innehåll och rekommendationer. För mer info och anmälan >
Kontakt
Lars Pettersson
Tel. 070-576 77 07
lars.pettersson@policyinstitutet.se
