Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet 2025-12-18.
Den snabba och omfattande tillväxten av regler är en allvarlig begränsning för den svenska såväl som den europeiska ekonomin. Regelverkens volym har vuxit i snabb takt under de senaste decennierna, med en tilltagande komplexitet som åtföljs av allehanda tillkommande redovisnings- och rapporteringsskyldigheter samt tillståndsförfaranden som är mycket tids- och kostnadskrävande.
Företagsledare och entreprenörer uttrycker allt oftare resignation och uppgivenhet om regelverkens utveckling. Det är ofta svårt att se logiken när det gäller hur regler utformas. Det är oklart vilka mål och motiv som finns bakom reglers tillkomst. Sammantaget begränsar regelbördan den ekonomiska utvecklingen. Komplexiteten hos regelverken förefaller vara en bidragande faktor till att tillståndsprövningar drar ut på tiden och att det för företag blir mycket svårare att på förhand bilda sig en uppfattning om vilket utfall som kan förväntas vid en prövning.
Handläggnings- och tillståndsprövningar skiljer sig också åt mellan regioner och kommuner i Sverige. Eftersom detta inte är några marginella frågor för företagen påverkas lokaliseringsvalen. Det finns också med all säkerhet potentiella entreprenörer som väljer att inte ta steget att utveckla ett företag eller pröva en affärsidé eftersom regelverken upplevs som allt för stora inträdeshinder. Dessa företag blir sällan eller aldrig hörda – det blir i stället tysta beslut som inte kommer att gagna en dynamisk utveckling av ekonomin när verksamheter inte realiseras. Detta blir till nackdel också för konsumenter och reducerar ekonomins förmåga till strukturomvandling.
I den mån som svensk ekonomi går längre jämfört med andra länder vad gäller regelverkens krav, har vi all anledning att anta att verksamheter över tiden omlokaliseras till andra länder som erbjuder bättre förutsättningar. När investeringar uteblir innebär det i förlängningen färre jobb, långsammare produktivitetsutveckling och begränsningar för näringslivets konkurrenskraft.
Europeiska kommissionen bjöd nyligen in till förslag för förbättringar av EU:s regelverk. På kort tid inkom omkring 19 000 förslag enbart riktade mot regelverken inom miljö- och hållbar utveckling. Detta vittnar om att det finns en utbredd otillfredsställelse på bred front i Europa med dessa regelverk. Det vittnar också om att det finns en insikt i allvaret om vilka konsekvenser som denna utveckling håller på att resultera i för Europas utveckling.
Sverige och Europa behöver på allvar etablera en motkraft som begränsar och reducerar regelflorans fortlöpande expansion.
I Eurochambres helt färska och årliga undersökning ”Economic Survey 2026”, med svar från mer än 41 000 företag över hela Europa, anses regelbördan vara lika stort problem för företagens tillväxt och utveckling som kostnader för arbetskraft och tillgång till kompetens. Enigheten bland de europeiska entreprenörerna och företagsledarna är i det närmaste total: Europas ekonomier kvävs av regler, Draghi-rapporten och politiska utfästelser till trots så går det inte se nämnbara lättnader. Överimplementering – som vi skrivit tidigare om här i SvD – utgör ett problem för hela EU. Bilden är den samma i Sverige. Den senaste ”Regelbarometern”, som Näringslivets Regelnämnd sammanställer årligen, vittnar om att svenska företag upplever regelbördan som minst lika betungande som företag i övriga Europa. En stor andel av alla svenska företag upplever att bördan av regelverken har växt det senaste året och hela 60 procent av de svarande företagen förväntar sig att regelbördan kommer att växa kommande år.
Sverige och Europa behöver på allvar etablera en motkraft som begränsar och reducerar regelflorans fortlöpande expansion. De nyinstiftade Förenklings- och Implementeringsråden har tillkommit med goda intentioner, men mandaten och resurserna behöver vara starkare. Frågorna om regelförenkling har vaknat sent i Sverige och förenklingsarbetet behöver växlas upp. Det nyligen avrapporterade arbetet från Produktivitetskommissionen uppmärksammade frågan i sitt delbetänkande som redovisades våren 2024, men har inte berört frågan ytterligare under kommissionens arbete sedan dess. Frågan är hur stort intresse det finns inom den offentliga administrationen och utredningsväsendet att på allvar mera helhjärtat göra en radikal insats för regelförenklingar på bred front?
Något som riskerar att hamna mellan stolarna är tillståndsprocesser och en problematik är många gånger utdragna och svårförutsebara tillståndsprocesser. Det kan exempelvis handla om tillstånd för olika former av investeringar i produktionsanläggningar. Å ena sidan kan det vara så att tillståndsfrågor är kopplade till enskilda regler som kan ha brister i motiv eller vara oklart utformade, eller ibland svårhanterlig komplexitet när flera olika regelverk berörs. Då kan frågan hamna på Förenklingsrådets bord. Å andra sidan kan det handla om improduktivt arbete i handledningsärenden vid tillståndsprövande myndigheter. Den senare frågan är inte självklar att adressera för varken Förenklingsrådet eller Implementeringsrådet, och ingår inte i det sedan tidigare instiftade Regelrådets uppgifter. Snarare menar vi att detta kan ses som en revisionsfråga.
Det finns några olika möjliga vägar att gå fram som vi menar skulle kunna förbättra förutsättningar för tillståndssökande företag. En första förutsättning är maxtid för utredningar som om de inte hålls övergår till att sökande beviljas sökt tillstånd. Då vet sökande vilken tidsram som maximalt kan komma i fråga.
En andra förutsättning är att tillståndsbeslut ska vila på faktaunderlag (evidens) och inte godtyckliga bedömningar. Finns otydlighet ska det ensidigt vara till gagn för tillståndssökande. Tillsammans med denna förutsättning finns det skäl att förtydliga tjänstemannaansvaret när det gäller korrekt och professionell myndighetsutövning.
En tredje förutsättning är att utveckla revisionsverksamheten för tillståndsprocesserna.
Lars Pettersson
forskare Handelshögskolan Jönköping och vd Skandinaviska Policyinstitutet
Sven Kristensson
ordförande Skandinaviska Policyinstitutet
Johan Eklund
professor BTH och vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
