Sverige har ett betydande och uppdämt reformbehov. Reformbehovet sträcker sig över vitt skilda politik- och sakområden. Alla de aktiviteter som individer och företag bedriver omgärdas och påverkas av olika former av policys. Policy utformas också för att på olika sätt påverka beteende och olika aktörers beslut.
Med policy avses i detta sammanhang de regleringar, förordningar och lagstiftning som ett samhälle har. Det inkluderar även andra former av policyinsatser så som till exempel utbildningar, informations- och kunskapsspridning, samt skatter och kvalitén på offentliga institutioner. I den engelskspråkiga världen går allt detta under benämningen ”Public Policy”. Eftersom motsvarande begrepp saknas på svenska väljer vi att genomgående använda oss av begreppet public policy.
Policys för olika frågor
Ofta finns många alternativa policys för att angripa en fråga. Det går till exempel att angripa ett miljöproblem med skatter, regleringar och utbildnings- och informationsinsatser. Vad som är samhällsekonomiskt mest lämpligt är en viktig fråga som ofta är resurskrävande att besvara.
När en samhällsekonomiskt välgrundad policyutformning identifieras är det många gånger inte tillräckligt med en rigorös analys och utvärdering. En praktisk och tillämpad förståelse av sakfrågorna är också nödvändig. Vår uppfattning är att den svenska samhällsvetenskapliga forskningen många gånger misslyckas eller brister i att upprätthålla policyrelevansen. Samtidigt saknar stora delar av public policy tillräcklig genomlysning och utvärdering.
Institutets målsättning
Policyinstitutets målsättning är att stärka näringslivet och privata aktörers förmåga att bemöta, värdera och initiera initiativ som tillämpar den ansats som public policy innebär. Detta inkluderar proaktivitet som utgår från underlag som i sin tur förutsätter en plattform och förmåga till fördjupade analyser som kombinerar praktikers och forskares kompetenser. Sverige kan i detta arbete hämta lärdomar från andra länder, inte minst från våra närmaste grannländer. Samtidigt finns internationellt intresse att förstå och lära sig av de skandinaviska ländernas public policy. Internationellt, och då huvudsakligen i den anglosaxiska delen av världen, finns så kallade public policymiljöer vars uttalade syfte är att på olika sätt vara med och utforma, påverka och analysera public policy i alla dess delar (utformning, uppföljning och utvärdering). Det som kännetecknar de framstående miljöerna är just förmågan att koppla samman det akademiskt rigorösa och vetenskapligt välgrundade med praktisk tillämpning och relevans.
Ett vakuum i Sverige
Public policy betonar att det handlar om politiska ingrepp och beslut som har sitt ursprung i politiska beslutsprocesser. Många gånger kan dessa antas vara grundade i välmenande och goda intentioner som utgår från samhällsnyttan, men det finns även mycket betydande inslag av politiska misslyckanden och särintressepåverkan. Här är vår uppfattning att det finns ett vakuum i Sverige samt att de miljöer som skulle kunna axla en sådan roll inte vill eller förmår göra det. En välfungerande public policymiljö som vi här förordar kan inte placeras inom svensk akademi, svenska myndigheter eller på ett avgörande sätt vara beroende av offentlig finansiering och styrning. Skandinaviska Policyinstitutet är därför huvudsakligen ett privatfinansierat institut som verkar för policyutveckling och utvärdering med en stark förankring i såväl näringsliv, hos privata aktörer och i forskning.