Sverige, liksom stora delar av världen, genomgår en mycket omfattande omställning av såväl industriell produktion som av ekonomin i sin helhet. Detta drivs på av bland annat klimat- och hållbarhetsfrågor, men även av industripolitiska agendor vars uttalade målsättning även är att stärka respektive länder eller regioners konkurrenskraft. USA:s industripolitiska satsningar i form av Inflation Reduction Act spås få omfattande ekonomiska följdverkningar även utanför Nordamerika. EU har i sin tur svarat med egen industripolitisk agenda och Sverige har i sin tur en mängd initiativ av industripolitisk karaktär. Den storskaliga industripolitiska satsningen på framställning av fossilfritt stål i norra Sverige är vårt främsta exempel på denna synnerligen omfattande omställning mot mer hållbar produktion. Hur politiken och staten agerar, påverkar och direkt styr denna omställning är av stor betydelse.
Risker med omställningen
Omställningen kommer medföra såväl en kraftigt stigande efterfrågan på fossilfri el, men även betydande teknikrisker liksom ett förändrat kompetensbehov inom arbetskraften, vilket kommer få betydande ekonomiska effekter. Inom detta område ställer vi bland annat frågor om hur den svenska energiförsörjningen ska säkras? Vilka konsekvenser får dessa industripolitiska satsningar för Sverige och Europas ekonomer? Är satsningarna på framställning av fossilfritt stål i norra Sverige samhällsekonomiskt hållbara? Vilka är de samhällsekonomiska riskerna, och vad kan satsningarna få för konsekvenser för övriga delar av Sveriges näringsliv?