Lars Pettersson tillträder i början av juni som ny vd för Skandinaviska Policyinstitutet. Han har tidigare varit forskningsledare och tar nu över ledarskapet från Johan Eklund, som blir VD för Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. I intervjun berättar han om sina prioriteringar, institutets framtid och vilka frågor han ser som särskilt viktiga framöver.
Hur känns det att nu ta över rollen som VD?
Det känns bra! Johan och jag har arbetat tillsammans i många år och resan med Skandinaviska Policyinstitutet har vi på många sätt gjort tillsammans. Johan har självklart haft en större roll än jag under etableringsfasen. Eftersom Johan varit Handelskammarens chefekonom och kunnat dra fördelar av sitt omfångsrika kontaktnät kan inte Johans betydelse för etableringen av Policyinstitutet överskattas. Men Johan finns kvar med engagemang i institutet och jag räknar med att vi fortsätter samarbeta som vi gjort i ett par decennier. Med dessa förutsättningar tycker jag att min kommande roll som VD för institutet är mycket goda. Vi har också en fantastiskt engagerad och intellektuellt spänstig ordförande i Sven Kristensson, vilket är en stor förmån att få arbeta med.
– Det finns ett stort behov av den form av studier som Skandinaviska Policyinstitutet gör. En viktig framgångsfaktor är kombinationen av forskningsbaserade underlag och frågornas företagsanknytning som studiernas policyrekommendationer vilar på. Skandinaviska Policyinstitutet fyller en viktig funktion för Sydsvenska Handelskammaren och vi arbetar på ett sätt som har starka internationella förebilder, säger Sven Kristensson, ordförande.
Hur vill du utveckla arbetet framåt?
Vår upplevelse är att det finns ett stort behov av den form av forskningsbaserade studier som Skandinaviska Policyinstitutet gör. Vi ska fortsätta vår utveckling och följa den inslagna väg som vi stakat ut sedan institutets bildade våren 2023. Institutet har på kort tid etablerat sig och det har varit en tvåårig resa som på många sätt varit väldigt framgångsrik, något som vi gjort med mycket begränsade resurser. Denna utveckling hade inte varit möjlig utan det kompetenta stöd som alla fantastiska kollegor vid Handelskammaren ger. Detta stöd är lika viktigt när vi blickar framåt. Nu ska vi förvalta de goda förutsättningar som vi skapat oss och målsättningen är att fortsätta den utveckling som vi skissade på redan inför att institutet bildades. Jag ser positivt på våra möjligheter: vi har tre utvalda forskningsområden som vi inriktar oss mot, vi har visserligen begränsade resurser men samtidigt har vi kunnat använda dem effektivt, vi har goda möjligheter att kunna initiera fler relevanta policyanalyser av god forskningskvalitet.
Hur ser du på Policyinstitutets framtid om fem år?
Vi ska fortsätta att arbeta med frågor som är relevanta för företag. Och studier som görs ska också framgent genomföras av forskare med god akademisk kompetens inom de olika områdena. Alla studier vi publicerar genomgår oberoende granskning som är sedvanligt för forskningsarbeten. Eftersom Skandinaviska Policyinstitutet är partsoberoende har vi blivit en röst som kunnat göra sig hörd på ett eget sätt. Detta har vi på flera sätt fått bekräftat i riksmedia och även rönt uppskattning för. Denna roll ska vi fortsätta att förvalta och vara stolta för. Jag tycker detta också har bidragit till att stärka Handelskammarens renommé. Den uppbackning och stöd som Handelskammaren erbjuder ger möjligheter som vi kan förvalta och bygga vidare på kommande år. Den nära förankringen i företagens vardag är en styrka för Policyinstitutet.
Våra policyarbeten ska utgå från företagens vardag, präglas av god forskningskvalitet och kunna vara underlag för policyutveckling som syftar till att utveckla företagens konkurrenskraft. Detta omfattar såväl stora som små aktörer. Det är viktigt att vi kan bidra med underlag som gör att beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut, vilket i sin tur gynnar hela ekonomin.
Vilka frågor ser du som särskilt viktiga framöver?
Det är ingen hemlighet att Sverige och Europa möter stora utmaningar i fråga om att den inre marknaden ska kunna fungera bättre. Ett flertal av dessa utmaningar finns inom våra forskningsområden och kommer vara viktiga kommande år. Här finns exempelvis frågor om regelförenkling med utblick mot svenska företags konkurrenskraft, här finns också energiförsörjning och den gemensamma energimarknaden som i högsta grad har en stor betydelse för företagen.
Sedan har de senaste åren varit mycket omvälvande och i snabb takt påverkat företagens villkor. Covid-19-pandemin innebar flera förändringar av marknadsvillkor. Rysslands invasion av Ukraina som ändrat säkerhetsläget i Europa har också påverkat marknadsvillkoren liksom det handelskrig som vi nu är mitt inne i. Kort sagt flera stora omvärldsförändringar har skett som på kort tid påverkat svenska företag och den svenska ekonomin väldigt mycket. Dessutom finns flera inhemska utmaningar som integration och arbetsmarknadens utveckling, den organiserade brottsligheten som påverkar företag och företagare. Med andra ord finns det många mycket viktiga frågor just nu och stora reformbehov inom flera områden. Skandinaviska Policyinstitutet kan inte engagera sig i allt utan vi ska behålla fokus på våra tre forskningsområden inför framtiden med: industripolitik och omställning, självförsörjning och utanförskap och rikets styrning och effektiva regler. Forskningsområdena kan absolut utmanas men än så länge finns all anledningen att utgå från dessa.
Om Lars Pettersson
Lars Pettersson är forskare i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) och vd vid Skandinaviska Policyinstitutet. Lars har efter disputation också arbetat som analytiker vid Jordbruksverket (2005–2013), som biträdande avdelningschef för nationalekonomi, finansiering och statistik vid JIBS (2010–2013), som Associate Dean of Faculty vid JIBS (2013–2020) och som chef för Planeringsavdelningen vid Högskolan i Jönköping (2020–2022). Lars forskning och studier omfattar exempelvis frågor som rör urban- och regional tillväxt (inklusive interaktioner mellan städer och landsbygder), bostadsekonomi och infrastruktur för transporter. Lars arbete inkluderar också förutsättningar för regelförenkling för företag och dess betydelse för att utveckla näringslivets konkurrenskraft. Under perioden 1997 och 2005 arbetade Lars tillsammans med Bo Södersten i projektet Globaliseringen och välfärdsstaten.