Vid lanseringen av Skandinaviska Policyinstitutet publicerades även våra första rapporter om den gröna omställningen i norra Sverige. Rapportserien, som består av tre rapporter, analyserar satsningarna på den fossilfria stålindustrin och deras lönsamhetskalkyler i relation till miljö, konkurrenskraft, ekonomi och samhället i stort. Som en följd lyftes industrisatsningarna in i samhällsdebatten och frågan huruvida detta kunde genomföras efter fastslagen plan diskuterades.

Debatten ledde till att Riksrevisionen under våren 2024 fick i uppdrag att granska omställningen. Denna granskning är nu publicerad.

I rapporten ”LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja” (RiR 2025:7) konstaterar Riksrevisionen att LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt i sitt förberedelsearbete. Bolaget har prioriterat teknikutveckling och analyser av lönsamhet före ett investeringsbeslut, och planerar för en gradvis omställning där första steget är en demoanläggning i industriell skala. Något beslut om investering har ännu inte fattats och tidplanen har förskjutits.

Samtidigt menar Riksrevisionen att satsningen är långt ifrån riskfri. Den planerade demoanläggningen är en av de största industrisatsningarna i Sverige med en uppskattad kostnad på cirka 31 miljarder kronor. Dess elförbrukning skulle motsvara närmare fyra procent av Sveriges totala elanvändning. Det finns också osäkerhet kring framtida priser på både el och järnsvamp, och beroendet av faktorer som EU:s utsläppshandel och Malmbanans kapacitet gör projektets förutsättningar sårbara.

– Fakta sparkar alltid till slut, även om det ibland kan ta tid innan verkligheten får fullt genomslag på de affärsmässiga besluten. David Sundéns analyser har räddat oräkneliga miljarder från att gå upp i rök, säger Magnus Henrekson, en av författarna bakom Policyinstitutets rapporter.

Riksrevisionen noterar också att statens roll som ägare hittills varit begränsad, men att ett investeringsbeslut väntas ske i samband med att en ägarsamordning genomförs. Regeringen har redan sänkt LKAB:s lönsamhetsmål för att möjliggöra omställningen – dock utan att det nya målet fullt ut baserats på de metoder som använts vid framräkningen.