I vårbudgeten för 2025 presenterar regeringen nya siffror och en uppdaterad definition av vad som räknas som självförsörjande. Det nya självförsörjningsmåttet lyfts fram som ett viktigt komplement till traditionell sysselsättningsstatistik och ska användas för att följa utvecklingen över tid.
Vad är självförsörjning?
Självförsörjningsmåttet mäter hur stor andel av befolkningen som tjänar tillräckligt för att klara sin egen försörjning utan bidrag. Enligt den nya vårbudgeten klassas man som självförsörjande om man har en årlig inkomst på minst tre inkomstbasbelopp, vilket motsvarade 222 900 kronor under 2023, eller cirka 18 775 kronor i månaden. Inkomsten kan komma från arbete, kapital eller vissa ersättningar såsom sjukpenning och föräldrapenning.
Tre av fyra är självförsörjande
Enligt regeringens vårbudget var ca 75 procent av befolkningen i åldern 20–65 år självförsörjande 2023. Ungefär 20 procent hade inte tillräcklig inkomst och 5 procent var heltidsstuderande. Andelen självförsörjande är lägre än andelen sysselsatta (82 procent), vilket visar att många har jobb, men inte tillräckligt i inkomst för att räknas som självförsörjande.
– I vår rapport ”Individers självförsörjning över livscykeln” undersökte vi självförsörjning och utanförskap. I likhet med regeringens analys såg vi att självförsörjningsgraden har förbättrats sedan 2016 och att betydligt fler var självförsörjande 2021 än 2016. Dock har beroendet av det offentliga för försörjningen ökat bland dem som inte är självförsörjande, säger Lars Pettersson, Policyinstitutets forskningsledare.
Lägst självförsörjning bland utomeuropeiskt födda
Bland inrikes födda var 79 procent självförsörjande 2023. Motsvarande siffra var 70 procent för personer födda i övriga Europa och 58 procent för utomeuropeiskt födda. Skillnaderna minskar dock över tid – ju längre en person bott i Sverige, desto större chans att bli självförsörjande.
– Skillnaderna i självförsörjningsgraden tyder på ett integrationsgap i samhället. I vår rapport ”Kommunalt integrationsgap” undersökte vi självförsörjningsgraden hos inrikes och utrikes födda i Sveriges kommuner. Där såg vi liknande siffror, men framför allt att integrationsgapet skiftar beroende på vart i landet man är bosatt, säger Johan Eklund, vd för Policyinstitutet.